ibland eller jätteofta känner jag mig som lars winnerbäck placerad i en 18-åring kropp. inte så alltså. men så himla många gånger träffar hans texter, krönikor och saker han bara säger helt rätt. som om jag hade sagt eller skrivit det själv. fast med ord som låter lite bättre bara. en sak, av alla dessa saker (borde nästan göra en kategori om detta på bloggen...) är väl det han har skrivit om det svenska kallpratet. länk HÄR. jag kom att tänka på det förut, i afffären. träffade på en gammal klasskamrats mamma. "hej hej, hur är det? skönt med student snart? vad pluggar du?". som att hon skulle bry sig om det egentligen. som att vi tycker det är mer pinsamt med tysnad än fåniga samtalsämnen. jag är usel, eller skitdålig, på att kallprata. jag säger mest ja, visst och jasså. och hej såklart. kommer aldrig på det där rätta att säga. om vädret eller om skolan. jobbet. och det säger nog ganska mycket om hur man är som person. vissa är ju sådär övertrevliga och vet alltid vad man ska säga och inte säga. jag vet aldrig. eller oftast inte. och jag tycker inte tysnaden måste vara pinsam. man måste inte alltid prata om hur dåligt västtrafik sköter sig eller hur skönt det ska bli med sommar. alltid eller oftast tycker jag det räcker med ett hej. men det är bara jag. jag har inget emot kallpratet i sig. det kan vara roligt. men själv tänker jag fortsätta med att bara säga hej. kanske kommer jag någon gång lyckas kläcka ur mig att vädret är fint eller att det är skit att bussen är sen. kanske imorgon. eller aldrig. den som lever får se. nu ska jag bege mig. till täcket och drömmarnas värld. drömma om bättre tider. om solen och vinden. ni vet. drömma och hoppas att tiden blir lite ljusare framöver. det har varit lite mörkt och kallt det senaste. men solen kommer. blommorna på träden också. festivaler och lars winnerbäck. det finns inget jag drömmer om eller önskar mig mer. en varm sommarkväll. solnedgång och lars winnerbäck på en scen. tusentals med människor som känner samma sak. en promenad i tystnad. hav och klippor. sommarbruna ben. nu blev det för mycket prat. för lite verkstad. min säng ropar på mig. och mitt täcke. imorgon är en ny dag. glöm inte det gott folk. godnatt. och kom ihåg, ibland är en lögn det finaste man har.