saknad är nog den värsta känslan ändå. den kan ju vara bra på sitt sätt, när man vet att man får ses igen. men när det är saknad över något som man vet inte kommer tillbaka så är det inte lika kul längre. men det går över, det tror jag med. får bara ta sin lilla tid.

ikväll ska jag i alla fall krama din kudde. en liten tröst. eller kanske inte.