ibland vill jag bara stanna tiden. jag vill inte att lucas ska åka till stockholm, jag vill inte att alla ska splittras från varandra. visst, jag har bott hemifrån i ett helt år men då har jag dels haft lucas hos mig varje dag och dessutom var vi hemma typ varannan helg. nu känns det som alla bara kommer splittras från varandra. jag vet inte ens vart jag ska. jag vill ju till norge men då krävs det ju att man har lite pengar, och det har jag väl inget överflöd av direkt. vi får se. inget blev som jag tänkt mig. min plan var väl att jag skulle komma in på apotekare och att lucas skulle praktisera i gbg. det hade jag gillat mer men nu är det ju som det är. vill bara inte förlora min bästa finaste älskling i hela världen. usch blir bara deppig när jag tänker på det. ska väl göra något annat nu. typ, vet inte. godnatt